
Fattig pensionär, ja! Jag som är van att åka till Hammerdal flera gånger per år inser nu att det kommer jag inte ha råd med i år. Kom därför på den smarta idén att jag kan ju faktiskt hyra ut fritidshuset några veckor i sommar, för att få in en extra slant. Närhet till underbar natur och fantastiskt fiskevatten, bl a i Ammerån, eller varför inte i Edeforsen eller direkt utanför huset! Kanske några flugfiskare som är intresserade, eller tyskar!

Vad ska det då stå i annonsen och vad kan man ta betalt per vecka? (Ja, kompisar får naturligtvis bo gratis!) Satt här och surfade runt på ”Stugor och torp uthyres”. Då hittar jag en annons på ett hus som jag kände igen:
”Gammal vacker skola belägen vid sjö uthyres veckovis i sommar.”
; Där hade jag nyligen varit:
Det är så att en kompis till mig har en städfirma. Ibland har de väldigt mycket att göra och behöver hjälp. Då brukar hon ringa till mig och fråga om jag vill tjäna en liten slant. Precis så var det för ett par veckor sedan. En gammal skola skulle städas och snyggas till inför uthyrning under sommaren.
Jag har alltid älskat och fascinerats av gamla skolhus så jag kände mig lycklig när vi klev in med våra skurhinkar i den gamla byggnaden.
— Varje vår städar vi det här huset inför sommaruthyrningen. Allt ska dammas av och trägolven ska torkas med såpavatten. Du måste vara rädd om de gamla prylarna, här är nästan som ett gammalt skolmuseum, förklarade min kompis, och fortsatte berätta:
— På 1920-40-talet var det full aktivitet här av barn som sprang i korridoren, busade i trappan eller satt som små änglar i sina skolbänkar. En ung skolfröken undervisade barnen och en gammal tant som var skolans rektor bodde på övervåningen, där hon även hade sitt kontor. Hon hade problem att gå i trappan eftersom hon en gång skadat sin fot som aldrig riktigt ville läka, fast hon gått gipsad ett par månader. Men man kunde i alla fall höra henne vanka runt här på övervåningen. Om hon ville något så knackade hon 3 gånger i golvet med sin käpp och då måste något av barnen springa upp snabbt för trappan till tanten. Kom det ingen snabbt nog så ringde hon ner till den här telefonen som står här i köket – och då fick man passa sig!

Det var ett nöje att städa det gamla skolhuset. Nu doftade det gott om de breda gamla golvplanken och allt var dammat och putsat.

Vi plockade ihop våra hinkar och städprylar, ställde dem vid dörren och tog en sista titt i huset för att kolla att vi inte glömt något. Vi gick trappan upp till övervåningen som knarrade, precis som det ska göra i gamla hus. Vi öppnade dörren till det stora rummet.
— Men titta! Någon har varit här! Det är blöta fotsteg som gått runt i en ring mitt i rummet.
Vi stängde dörren till rummet med en smäll, tar oss ner för trappan, går mot ytterdörren och tar våra hinkar. Då hör vi hur det bankar tre gånger i taket. Vi blir livrädda och precis innan vi slår igen ytterdörren hör vi hur telefonen i köket ringer!
Vi skyndar oss snabbt bort till bilen, sätter oss i den och pustar ut. Jag säger att här vill jag aldrig mer städa! Min städarkompis nickar instämmande. Jag tar min hink och tittar i den för att se om jag fick med mig såpan. Då ser jag att i hinken finns endast en massa gamla gipsbitar!
Kommentera